Tegera Arena i Leksand med vitklädda Leksandssupportrar och svartdressade Brynäsfans är en vacker syn för hockeyromantiker. Vitt och svart. Heaven and hell. Det var pyntat och laddat för en hockeyfest. Och det blev det.
Men minuterna före nedsläpp kom nyheten: Börje Salming har avlidit 71 år gammal i sjukdomen ALS. Det år svårt att ta in den sortens information och samtidigt följa en hockeymatch.
Klassikermötet Leksand och Brynäs kom igång och några minuter in blev det ett spelavbrott där C More-experten Niklas Wikegård som stod placerad mellan spelarbåsen passade på att sticka fram mikrofonen till den för kvällen bänkade Leksandsmålvakten Mantas Armalis. Han fick frågan vad han satt och tänkte på från sin horisont i avbytarbåset. Svaret överrumplade Wikegård, för Armalis sa att han och satt och tänkte på den stora nyheten.
På något vis hade han, och kanske en del av hans lagkamrater i Leksand, fått beskedet att Börje Salming gått ur tiden. Vi har sett de senaste månaderna hur den mentalt starkaste och varmaste människan man kan tänka sig i hockeyns värld brutits ner och hur många och hur mycket än hjälpen har funnits till hands har det oundvikliga till slut inträffat.
##Börje Salming finns inte längre. Men minnena, hans arv till svensk hockey och hans aktade namn kommer för alltid finnas hos oss att ta del av.
Mitt i all olycka har han stöttad av sina nära och kära fått ta emot publikens tacksamhet för allt han har gett till en förtrollande idrott som ishockey. Från Scotiabank Arena i Toronto till Avicii Arena i Stockholm.
Jag hörde Anders ”Masken” Carlssons rörande berättelser i C More om hur det var för honom att komma till NHL och möta Börje Salming och Toronto. Att ”Masken” fick en blinkning av Börje före tekningen han just skulle ta. Och att han också räddades av Salming när han råkat reta upp en stridsklar buse i motståndarlaget.
Även om det har gått ganska många år sedan Börje Salming hade sin storhetstid i NHL är det han uträttat i Kanada och USA oförglömligt för generationer. Det har märkts på det som har sagts och visats i tv den senaste tiden.
##Att de stående ovationerna i Canada Cup 1976 i Maple Leaf Gardens röstades fram till tidernas största ögonblick i svensk hockey säger något om Salmings storhet. Det säger det mesta.
När SHL-klubbarna den här sorgliga kvällen nåddes av beskedet om Börje Salmings bortgång reagerade de kvickt och när den andra perioden skulle börja hölls på flera håll en tyst minut för att hedra hans minne. I Luleå hade bortalaget Timrå förberett sorgband till sina spelare och de togs på inför period två. I Växjö skanderade Växjös och Oskarshamn växelvis ”Börje” – ”Salming”.
Han kommer att leva kvar i våra sinnen och minnena är många. Gruvarbetarsonen från Kiruna har visat för en hockeyvärld att allting är möjligt och att det går att knäcka brutalitet och översitteri genom vilja, skicklighet och tålamod.
Då kan steget kännas långt till Leksands och Brynäs kamp om tre SHL-poäng, men det är ju inte för inte ett av de mest klassiska hockeymöten man kan tänka sig. Just den här gången uppstod aldrig riktig derbyhetta eftersom Brynäs var lite för givmilt. Målvakten Anders Lindbäck hade en jobbig kväll och var olycklig vid två av Leksandsmålen, men han var inte ende Brynäsare med oskärpa. Toppspelare som Anton Rödin och Simon Bertilsson ställde till det vilket ledde till baklängesmål, så både Leksands 2–1 och 3–1 var gåvor.
I Leksand fick Kasimir Kaskisuo chansen i kassen för första gången sedan den 29 oktober och tog de puckar han behövde (totalt 23 av 24 skott) och fick också god hjälp av sina backar precis som Mantas Armalis brukar få.
Leksand var ett nummer större och 4–1-segern var ohotad. Sju raka Leksandssegrar i Tegera Arena mot Brynäs måste svida i Gävle.
Silly season 1 månad för 1 krona Skaffa PLUS. (Säg upp när du vill.)