HockeyNews
PLUS

Topplinornas betydelse i SHL

(1520) lhc djurgården
Peter Holgersson/Bildbyrån

Publicerad: 31 december 2017

FacebookXWhatsApp

Så fort ett lag presterar över eller under förväntad nivå, så börjar det diskuteras vad som gått bra/dåligt och varför. Har det gått dåligt, så kan vi nog enas om att i rätt stor utsträckning är det toppspelarna som får den största skulden till det inträffade debaklet.

Ibland är det rätt, ibland är det fel. Följande sanningar har nog alla hört flertalet gånger: hockey är en lagsport (enligt en del den ultimata) och man måste spela och tävla i (minst) sextio minuter för att kunna vinna. 

Samtidigt spelar en toppforward sällan mer än 30-35% av matchen och en riktigt bra back sällan över 40%, så att hissa eller dissa baserat på ett resultat där spelaren i bästa fall kunde ha direkt inverkan på mindre än halva matchen ter sig lite skevt för mig. Hur skulle stjärnreporter Ek reagera om sajtens ägare skällde ut han för sviktande läsarsiffror senaste veckan, trots hans artiklar går som vanligt medan det är analysartiklarna som tappat kraftigt?


Nu ska inte detta bli ett enda långt försvarstal för toppspelare, utan vi ska titta på djupet i line-up och jämföra: vilka lag har bra djup, vilka lag har bra topplinor, vilka har båda...och vilket lag har ingetdera?
Metoden är relativt simpel – jag har valt ut/identifierat (primärt genom istid) en spelare som får representera topplinan. Spelar man med den spelaren spelar man nästan alltid topplina, i Skellefteås fall Joakim Lindström. Förhoppningsvis har vi få argument där. Sedan jämför vi topplinans målskillnad vid lika styrka (uttryckt i procent) med målskillnaden när topplinan inte är på isen. 

Exempel: Topplina X: inne på 20 mål framåt, 12 mål bakåt. Vi räknar om till procent så vi får hur stor andel av målen (för+emot) topplinan gjort: 20/(20+12)=62.5%. När den inte är på isen gör laget 37 mål och släpper in 40, vilket ger oss 48%, (37/((37+40)). 

Nu tar vi skillnaden mellan topplinan på isen och när den inte är på isen: 62.5-48=14.5%. Laget har således 14.5% bättre andel av målen med topplinan på isen än av. Detta kallas populärt för relative, t.ex. relative Corsi.
Vi börjar med att titta på andel av gjorda mål:



En sak som verkligen förvånade mig var hur bra Örebros topplina varit, i princip lika bra som vilken annan i ligan. Problemet är att de är väldigt dåliga när den inte är på isen. Nu arbetar vi med mål, som även på 30-talet matcher är väldigt volatilt och svänger rejält beroende på hur procenten faller ut. Skulle en sådan differens hålla i sig är det ett typexempel där det är orimligt att klandra toppspelarna.

I ett par andra lag drar topplinorna ett väldigt tungt lass – LHC, FBK DIF, men egentligen bara i DIF får de hjälp från övriga linor.
Karlskronas och Rögles resultat är verkligen brutala – både topplinor och övriga kedjor förlorar. Mora klarar sig lite bättre, men ligger tillsammans med Malmö och Brynäs i det udda läget där deras topplinor faktiskt har sämre andel mål än övriga kedjor, så här långt.


Till sist på målfronten, så har vi ett lag med både spets och balans i Växjö. Topplinan med Rosén m.fl. är jättebra, man gör 61% av målen och när den linan kliver av gör man 60% av målen. Toppspelarna gör sitt men övriga linor levererar också på en väldigt hög nivå.
Nu kanske en del av er är förvirrade för vi pratar om mål och det har vi hört är dålig analys – befängt, jag vet. Målskillnad är målet, men är sämre än skottdifferens (Corsi) på att ge oss en fingervisning om vad som väntar i framtiden. Vi tittar på Corsi% för topplinor på/av isen, jämför och diskuterar lite:



Om vi återkopplar till Örebro, så är deras topplina fortfarande fantastiskt bra, men djupet är inte alls där. Till viss del har de nog underpresterat effektivitetsmässigt, men jag har mina frågetecken kring coaching och system där. 

När det gäller Färjestad, så fortsätter min följetong kallad Frågetecken Kring Effekvititeten: 52% av avsluten, 73% av målen. Skulle det dippa lite grann, utan att djupet steppar upp, så kan det bli riktigt jobbigt andra halvan. 

Om vi ser på andra lag som slåss om topp-6, så har Frölunda, HV71, MIF, Växjö, DIF topplinor och övriga linor över 50%. Det är goda tecken på att det finns draghjälp utspritt i line-up. Växjö är lite i en klass för sig och dessutom kommer de få tillbaka ett par vassa spelare framöver.


Karlskrona, Rögle och Mora har de sista tre platserna i tabellen men en av dessa tre är inte som de andra två. Jag har skrivit om det tidigare, men jag tror verkligen på Mora, de passar inte alls in med hur tidigare nykomlingar har sett ut. 

I Karlskronas fall...42% från deras ”topplina”, som givetvis inte är en topplina.

Ett lag som verkligen sticker ut är Skellefteå. Deras topplina är givetvis på riktigt, men jag är tveksam kring deras djup. Holloway m.fl. har rätt medelmåttiga shot metrics men skyhög effektivitet och jag är  lite tveksam till om det är hållbart. Om deras 55% i målandel skulle ligga på 47-48% andra halvan kan det bli tufft att hålla sig topp-6.

Om ni minns tidigare, så hade Malmös toppkedja sämre målandel än övriga kedjor. Men om vi ser ovan, till Corsi% så är den på hälsosamma 56% och jag skulle våga sätta en slant på att Malmö (och deras toppspelare) får ihop det under andra halvan och blir farliga i vår.

Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS

JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)

Följ ämnen i artikeln