Jörgens galna ögon och Pekkas toksatsning

Håkan Loob (2012)

Loob gjorde inte så dåligt ifrån sig i deltävlingarna som ledde fram till den klassiska nattduellen. Men Linda Haglund, som slutat sist, ville ha en utmaning och valde Loob som sin duellant trots att simmaren Gunnar Larsson låg näst sist i tabellen och hade packat sina prylar eftersom han var säker på att bli vald.
Om ni inte är bekanta med nattduellen så går den ut på att hinna greppa tag i en ljusstav när den slocknar och man måste göra det snabbare än sin motståndare. Till en början gick det bra för Loob, han vann den första omgången av tre, men i de övriga två stod han orörlig som en staty när Haglund var framme och greppade staven och det hela slutade med att han åkte ut först av alla.
– När andra omgången kom så tappade jag helt fokus, jag vet inte vad jag stod och funderade på. Men det är som det är, sa Loob till Aftonbladet då.

Jörgen Jönsson (2012)

Efter att polaren Håkan Loob blivit utslagen redan i den första omgången så insåg Jönsson att det var fullt fokus som krävdes för att ta sig långt i Mästarnas Mästare. Faktum är att Jönsson fokuserade så hårt att han skrämde slag på några av sina motståndare i nattduellen.
– Jag trodde inte det var så mycket kvar av det där efter hockeyn. Men när jag ser tv-bilderna tänker jag: ”Fan, ser jag ut så där”. Det ser ju för jävligt ut. Man blir nästan rädd när man sitter och tittar. Man kände att det var starkt men jag visste inte att jag såg helt galen ut, sa Jönsson till Aftonbladet då.
Och det visade sig vara en vinnande taktik, Jönsson tog nämligen hem finalen efter att ha besegrat Magnus Wislander. Kanske inte helt rättvist eftersom Pernilla Wiberg dominerat hela säsongen. 

Mats Näslund (2013)

Mats Näslund gjorde bra ifrån sig de flesta grenar han deltog i men trots det så fick han lämna Grupp 2 som andre deltagare efter att ha förlorat nattduellen mot den före detta badmintonspelaren Christine Gandrup.
Han vann den första omgången men sedan förlorade han de följande två och direkt efteråt var han lite bitter över förlusten.
– Jag kände nog att hon på något sätt skulle välja en kille. Jag tycker ofta att den tendensen finns i alla tävlings- och frågesporter att det blir lite killarna mot tjejerna, utan att dra för stora växlar på det. Det var så jag kände när jag satt vid middagsbordet och blev vald, sa Näslund till Aftonbladet.
Han var dock nöjd med sin insats och kunde snabbt släppa besvikelsen:
– Direkt efteråt var det jobbigt. Man vill aldrig åka hem och jag tycker att jag hade gjort bra ifrån mig i grenarna och samlat många poäng. Men det gör ju också att jag inte hade något att skämmas över. Efter fem minuter la sig besvikelsen. Jag har haft tyngre förluster.

Tommy Söderström (2014)

Dominerade sin grupp och var egentligen bara illa ute vid ett tillfälle under de fem första tävlingsdagarna, men då valde kampsportaren Theresia "Thess" Larsson att utmana längdåkaren Sven-Åke Lundbäck i nattduellen i stället för Söderström trots att de två gjort lika dåligt ifrån sig den dagen.
Efter det lilla nödropet stötte Söderström inte på några fler hinder innan finalen där han gjorde upp med Thomas Ravelli och boxaren Anna Laurell. Efter att ha vunnit den första grenen fick han till slut se sig besegrad av Ravelli som visade sig vara en bättre spjutkastare än den gamle hockeymålvakten.
Det var dock inte den detalj som knäckte Söderström hårdast under tävlingarna. Det som var allra jobbigast var grenen Sisyfos som gick ut på att rulla en 80 kilo tung boll upp och ner för en kulle.
– Det är det absolut mest fysiskt ansträngande jag gjort i hela mitt liv och då har jag ändå tränat en hel del. Jag var helt färdig. Jag tänkte ”Jag dör, jag ger upp snart”. Det är det jobbigaste jag gjort någonsin i alla kategorier, sa Söderström till Aftonbladet.

Danijela Rundqvist (2015)

Rundqvist dominerade den första gruppen fullständigt och hamnade överst i tabellen de fyra första avsnitten. I finalen besegrade hon längdåkaren Björn Lind i överlägsen stil efter att ha visat sig vara betydligt bättre på att memorera klossar vid en minnestavla.
– Jag älskar att vinna. jag har alltid tyckt om att träna hårt, fysiken har alltid haft med mig. Sedan det här med att aldrig ge upp. Även om det är något som jag kanske har varit dålig på så reser jag mig alltid upp, sa Rundqvist i SVT efter finalen.

Tomas Jonsson (2015)

Hade underskattat den fysiska prövningen han skulle utsättas för och var väl kanske inte i sin livs bästa form när han reste till Sicilien för att spela in programmet. Han inledde strålande i det första avsnittet men sedan gick det utför för den dubble Stanley Cup-mästaren. Till slut hamnade han i nattduell med brottaren Sara Dikanda och i den var han chanslös.
– Jag var inte beredd på att det skulle vara så fysiskt tufft att vara med i programmet. Jag är ju lite till åren, och hade inte tränat tillräckligt mycket, sa Jonsson till Aftonbladet.

Peter Forsberg (2016)

Foppa, som nästan aldrig kunnat ta det lugnt, gick ut i ett rasande tempo under de tre första tävlingsdagarna som han vann i stor stil. Övriga två avsnitt slutade han tvåa och var aldrig nära att hamna i en nattduell. Tog sig med andra ord enkelt till final där han besegrade kickboxaren Caroline Ek.
En skön revansch för Forsberg som inte kände att han hade det svenska folket med sig inför tävlingen.
– Folk hemma i stugorna kanske inte tror att man håller riktigt, så det var skönt att visa att man kan klara alla grenar utan att vara rädd för att gå sönder. Men jag tog mig till final, och vann den, så det är självklart skönt. Men vägen dit var lång och tuff, sa Foppa till Expressen.

Maria Rooth (2017)

Tog sig enkelt vidare efter att ha skrapat ihop flest poäng av alla i sin grupp i tre av de fyra första tävlingsdagarna. De var sammanlagt sex personer som gick vidare från de två grupperna och det var nära att Rooth åkte alldeles innan finalen när hon hanade i en nattduell med Jonas Björkman. Den här gången duellerades det i armborst och det visade sig att Rooth var mest pricksäker. I finalen föll hon sedan på målsnöret och missade mästarduellen.
– Det blev känsloladdat precis efter tävlingen var slut. Det är en ganska lång tid vi var där. Man skapar band och tävlar varje dag, och det är klart man vill nå hela vägen. Direkt efteråt kommer allting tillbaka. Det är ledsamt att åka ut och att det är över, sa Rooth till Aftonbladet.

Tommy Salo (2019)

Dök inte direkt upp i sitt livs form när det var dags för inspelning. Efter att ha hamnat dyngsist i tabellen efter de två första tävlingsdagarna så fick han göra upp med Mikaela Laurén i nattduellen och mot en före detta boxare hade han inte mycket att hämta i den grenen.
Den gamle OS-guldhjälten lyckades dock klamra sig kvar i tävlingen genom att besegra Kjell Isaksson och Staffan Olsson i Mästarkvalet och vips var han tillbaka i huvudtävlingen när det vankades semifinal. Där fortsatte han dock på det inslagna spåret och radade upp bottennoteringar som ledde till ännu en nattduell där han fick stryk av Marita Skogum.
Efter att han tvingats lämna programmet berättade han att han varit sjuk i omgångar och att det aldrig hade gått att genomföra de tuffa tävlingarna om han inte hade fått hjälp av en läkare.
– Jag fick en hel medicinlåda med tabletter, men efter det var det bara att köra, sa Salo till Aftonbladet då.