Magiskt bra, Dahlbom!

I Allettan kom Västerås till Piteå och blev fullständigt pulvriserade. Utskåpade efter noter och kunde åka hem lättade över att siffrorna blev så smickrande som 0-4.

I torsdagskvällens kvalseriepremiär kom norrlänningarna ut, fast beslutna att försöka upprepa den bedriften. De startade starkt och ökade.

Det hade kunnat bli en ny vacker viktoria över haussade och topptippade Västerås, om det inte vore för en liten detalj.

Marcus Dahlbom.

Målvakten som var aningen ifrågasatt inför säsongen, men som varit lysande i seriespelet, som var fullständigt briljant i playoff-spelet och som var rent magisk i kvalseriepremiären.

Utan Dahlboms utomordentliga målvaktsspel hade siffrorna varit något helt annat än de 2-1 till Västerås som det i slutändan blev.

Piteå ska ha beröm för sin insats. De klev ut och körde mot Västerås, ägde mycket puck, snurrade friskt i anfallszon, men såg lite för mycket ut som det division ett-lag man är i första perioden.

Det blev lite för fumligt i de avgörande lägena. Lite för många överambitiösa passningar och lite för många skott i planket, så där som det kan se ut när skallarna inte hänger med och viljan är större än kunnandet.

Men Piteå höjde skärpan ju längre matchen led och sista perioden var en kanonad där hemmalaget gjorde allt utom mål. Mycket på grund av en viss burväktare som hade bestämt sig för att Oscar Öhmans 1-2-puck i boxplay i den andra perioden skulle bli den enda.

När serier summeras brukar det vara matcher som den här som visar sig vara avgörande. Matcher där man egentligen varit det bättre laget, men där poängen hamnat någon annanstans.

För Västerås del gäller det totalt motsatta.

Nu sjönk man förvisso lite väl djupt i försvarandet av sin bräckliga ledning i sista perioden, men Västerås är trots ett skickligt lag inte i kvalserien för att underhålla. Man är här för att gnugga sig till allsvenskan.

Och laget som knappt ens kunnat göra mål i ett fotbollsmål var plötsligt effektiva. Piteå gick bom två gånger i första perioden och laget som snittade färre än två mål per match genom sex playoff-matcher var plötsligt kliniskt i avsluten. Som från ingenstans. Tre skott två mål.

Det räckte den här gången.

Spelar Marcus Dahlbom som han haft för vana att göra den här säsongen kommer det räcka igen och igen.

För att bemästra att spela bortaspel, att sätta sina få när motståndarlaget bränner mängder av lägen och att vinna utan att vara bäst, det är sådant som gör att det börjar lukta avancemang.

Och spelar inte Västerås i Hockeyallsvenskan nästa säsong då gör i alla fall Dahlbom det.

* * *

Jag bytte några ord med Troja-tränaren Pelle Svensson inför kvalserien. Han framhöll att han hur konstigt det än kunde låta faktiskt tyckte att det skulle bli kul att gå in i en kvalserie.

6.47 in i kvalserien, en timeout och ett målvaktsbyte senare tvivlar jag på att han tyckte det var fullt lika roligt.

0-2 på tavlan hann bli till 0-3 innan den första perioden i Västervik var till ända. Troja, som släppte in våldsamt mycket mål och var som sämst när det gällde som mest i slutet av Hockeyallsvenskan, fick en mardrömsstart på kvalserien.

Försvarsspelet som man ägnat uppehållet åt att putsa fallerade uppenbarligen igen.

Det blev tillslut 4-1 och Västervik fick en flygande start på kvalserien, den där boosten som sargade lag från Hockeyallsvenskan är så beroende av. Troja rullar nog med sin gamla klassiska buss hem till Ljungby och funderar på vad fasen det är som hänt med den beryktade maskinen.

* * *

Siffrorna blev jämnare den här gången, men Borlänge fortsätter att triumfera över Huddinge. 5-3 i kvällens premiär borgar för ett intressant möte på lördag när dalkarlarna åker till Marcus Dahlbom-land för att försöka få hål på väggen.

Det har man bara lyckats med två gånger på två matcher i ABB Arena den här säsongen.