FÖLJ OSS
.

Annons

KRÖNIKA
Efter Rasks succé – kan han vara bättre än Lundqvist?

Jonatan Lindquist:

Efter Rasks succé – kan han vara bättre än Lundqvist?


18 maj

Tuukka Rask har varit slutspelets bäste spelare – vilket lett till lite upprättelse för denna mycket skickliga målvakt.

Av ren nyfikenhet så fick jag jämföra honom med Henrik Lundqvist – för inte kan väl Rask ha varit bättre än Henke? Eller…?


Tennisspelaren Henri Kontinen är en finsk dubbelspecialisten som istället för att tvåhänt slugga som ett annat vilddjur har den estetiskt tilltalande smaken att spela med den graciösa enhandsversionen av backhandslaget. Han är rankad 14:e i världen i dubbel och vann Australian Open i denna spelform 2017.

2014 pressade Tuukka Rask Kontinen till 6–4, 6–3. En tillsynes imponerade bedrift, tills man adderar den lilla detaljen att Kontinen spelade med en Ikea-stekpanna.

Nu ska det ärligt sägas att en annan förmodligen inte hade tagit en poäng av Kontinen även om han spelat med en stekspade, så ingen skam över Rask, men trots det kan vi nog dra slutsatsen att Rask gjorde rätt i att satsa på puckmotande istället.

Det vi pratar om är trots allt det här slutspelets bäste spelare. Hans enorma vår har gett lite välförtjänt ryggdunkande till en målvakt som nog inte fått det beröm han förtjänat genom åren – jag ska ärligt säga att jag själv inte haft vett nog att uppskatta Rasks fina resultat genom åren tillräckligt.

Faktum är att jag faktiskt blev förvånad att se hur bra hans karriärtotaler står i jämförelse med Henrik Lundqvist. Mer om detta snart, men låtom oss först kika på detta slutspel.


Inte haft en enda dålig match

Rask har gjort så mycket rätt så här långt. Till att börja med har han inte haft en enda match då han klappat igenom – på 17 starter har han inte en enda gång varit under 90 i räddningsprocent och i tio av dem har han varit över 92%. 

Enastående.

Dessutom har han varit som bäst när säcken ska knytas ihop – i de tre matcherna där Boston säkrat avancemang (match sju mot Toronto, match sex mot Columbus och match fyra mot Carolina) så har han räddat 95 av 96 skott han fått emot sig.

Makalöst.

Han har haft god hjälp av Bostons starka försvar men hans räddningsprocent på farliga lägen (89,2) är det bara Ben Bishop som kan mäta sig med (89,3) så när Bruins försvar väl släppt till något har Rask allt som oftast funnits där som en räddande ängel.

Sett till räddningsprocent och antal skott han fått emot sig så har Rask så här långt förhindrat 13,65 mål mer än vad genonsnittsmålvakten i det här slutspelet hade gjort.

Totalt sett har han 94,2 i räddningsprocent på sina 17 matcher. Senast en målvakt startade så många matcher i ett slutspel och räddade minst 94 procent var 2012-13 – och då var det Rask själv som gjorde det. De enda andra två som lyckats med det på tiotalet är Tim Thomas och Jonathan Quick.

Ni fattar grejen: Tuukka Rask har varit väldigt, väldigt bra.

Och även om det här kanske är 32-åringens allra finaste stund så har han verkligen presterat bra hockey tidigare i sin karriär också. 


Bättre räddningsprocent än Henke

När jag tog fågelperspektivet på Rask fick jag en tanke att det vore intressant att jämföra honom med Henrik Lundqvist, den i mitt tycke bästa målvakten i denna generationen.

Karriärtotalerna i råa siffror är onekligen intressanta. 


Henrik Lundqvist

Räddningsprocent grundserie: 91,8

Räddningsprocent slutspel: 92,2


Tuukka Rask

Räddningsprocent grundserie: 92,1

Räddningsprocent slutspel: 92,8


Totalt sett har alltså Rask bättre räddningsprocent i både slutspel och grundserie.

Det säger dock inte hela sanningen. Min uppfattning är att Rask har haft förmånen att ha ett bättre defensivt lag framför sig (man undrar vad Henke hade kunnat göra med Patrice Bergeron och Zdeno Chara framför sig…).

Siffrorna backar också upp det - å det grövsta. naturalstattrick.com har fört statistisk över målchanser i NHL sedan säsongen 2007-08. Enligt denna modell har Henrik Lundqvist aldrig fått mindre än 24,53 målchanser mot sig per timme – och i nio av dessa säsonger har siffran varit över 26 per timme, sex har varit över 29 och två gånger över 30.

Rask har däremot bara varit över 26 målchanser per timme två gånger av tolv, med 26,98 som den svettigaste arbetsbördan.

I slutspel är det samma visa – Rask har aldrig fått mer 27,8 målchanser mot sig per timme under sina sex slutspel – Lundqvist har varit över detta i fem av nio slutspel som finns tillgängliga i denna databas, varav två över 30.

Ovanpå det kan man addera att Rask är 32 och fortfarande inte fått se åldern påverka prestation på samma sätt som den fem år äldre Ludnqvist, som också loggat oerhört många fler mil – 362 fler grundseriematcher och 46 fler slutspelsmatcher – och det talar ännu mer i Henkes favör.

Detta är bara några av siffrorna som skrapar på ytan och kollar man ännu djupare tror jag det bara ytterligare kommer hamra hem svårighetsgraden Lundqvist ställts inför och hur imponerande hans resultat är givet kontexten.

Så det blir svårt att argumentera att Rask är bättre än Lundqvist, vilket var jätteväntat och ingenting som någon ens försökt göra.

Så jag ber om ursäkt för den tid jag stulit av er.

Dock ska vi inte förringa det faktum att Tuukka Rask har haft en såhär långt enormt framgångsrik karriär.

Hans 92,1 i karriären är till exempel högre än någon annan aktiv NHL-målvakt som gjort minst 300 matcher – och faktum är att gör man samma spelade matcher-avgränsning så har bara tre målvakter pensionerat sig med en högre räddningsporcent – den legendariska trion Dominik Hasek, Johnny Bower och Ken Dryden.

Leder Rask Boston till Stanley Cup den här säsongen (han var reserv när de vann 2011) så finns det en god chans att det här kan vara säsongen som befäster Rasks Hall of Fame-status någon gång ett decennium från nu.

Så glöm alla jämförelser och alla siffror jag yrat om – det som spelar roll för Boston och Rask nu är att bärga en Stanley Cup.

Fortsätter han att spika igen på det här sättet så är det ett mycket realistiskt mål.


***


Av arbetstekniska skäl är denna text författad innan nattens möte mellan Sharks och Blues, men adderar en kortkort reflektion.

1 – Visst hade vi alla inför säsongen förutsett att Ivan Barbashev-Oskar Sundqvist-Alexander Steen skulle vara den snudd på bästa formationerna för en conferencefinalist?

2 – Det såg verkligen inte bra ut med Eriks ljumske när han testade den under tredje perioden i natt, och han kunde inte fullfölja matchen. Så otroligt trist att han inte får vara (något sånär) frisk.


***


Logan Couture är det här slutspelets bäste utespelare – sug till exempel på detta, utöver att han toppar mål- och poängliga (siffror inför nattens match):


*Sharks med Couture på isen i 5v5: +4 i målskillnad och 54,37 procent av målchanserna. 

*Sharks utan Couture i 5v5: –8 och 46,78 procent av målchanserna.


Det här borde dock inte förvåna någon. Couture är en av få spelare som konsekvent lyckats höja sitt spel i slutspelssammanhang. 

I grundserie snittar han 0,76 poäng per match under sin karriär, i Stanley Cup-turneringen är han uppe på 0,89 poäng per match.

De senaste fyra slutspelen då Sharks vunnit minst en runda (inklusive detta) har Couture snittat över en poäng per match varenda gång – något som han aldrig gjort i en grundserie. 

Fråga mig inte hur, men Couture har hittat clutch-formeln.


***


Spelade hockey med ett glatt motionärsgäng på Ducks nya träningsrink i torsdags. När jag grusögd släpade mig in i ladan kring 06.30 så var redan en pappa ute på isen och lattjade med sina två söner. 

Det var Kevin Bieksa. Morgonpiggt.


***


På tal om torsdag morgon: låten med samma namn, signerad Kadesch Kadeng, är en riktig pärla. 


***


Tog med mig denna sajts stjärnreporter Henrik Sjöberg på sagda hockeylir. Han imponerade på alla med diverse mjuka mackor (går inte att förneka att han har ett par mjuka handleder, de lyckades till och med maskera hans flämtande pingis-lunga). 


***


Spaning från en av mina polare, om Sjöberg: ”han ser ut som Harry Zolnierczyk”. Inte en helt oäven liknelse. Också kul för att Henke aldrig skulle kunna stava till Zolnierczyk, även om han fick googla det.


***


Kombinerar man slutspel och grundserie så är Alexander Steen femma i alla tiders matchliga i St Louis Blues. Han är 60 ifrån att klättra hela vägen upp till andraplats, framför Brett Hull och bakom endast Bernie Federko.

Han har betytt mycket för den klubben genom åren.


***


NHL-rekord du kanske inte visste fanns, men som innehans av Henrik Sedin: flest antal fullängdssäsonger med nuvarande format. 12 gånger i sin enastående karriär spelade han 82 matcher, en fler än Jarome Iginla och Patrick Marleau som alltså faktiskt kan tangera det nästa år.

Ingen annan spelare har gjort 82 matcher ett tvåsiffrigt antal gånger.


***


Totalt är 24 olika spelare nominerade till priser på NHL:s Awards-gala. Sex av dem, eller 25 procent, är svenskar. Det är lite coolt.

Det är som följer: 

*Robin Lehner – Vezina/Masterton

*Victor Hedman – Norris

Elias Pettersson – Calder

Rasmus Dahlin – Calder

Henrik Lundqvist – King Clancy

Oliver Ekman-Larsson – King Clancy


***


Innan VM så knackade jag ner diverse funderingar kring huruvida Finland är om oss eller inte. Kaapo Kakkos start på VM gör inte direkt den frågan mindre relevant. Om ni missade den spalten:




.


Dela artikel




.
.
.
.




Ansvarig utgivare: John Falck
© HockeyNews.se


Till toppen av sidan
expand_less
.
.
.
.