Målsnålt – men med glädjeämnen

Presenteras av Coolbet - odds från SHL till Hockeytvåan 

Hela säsongen har snacket i mångt och mycket handlat om att Mariestad inte har stått att känna igen. Inte ens bytet av tränare när Marcus Norell fick sparken och ersattes av Peter Isgren lyfte laget direkt nämnvärt.

Det har varit ganska tydligt att Mariestad inte varit sitt riktiga jag den här säsongen.

Men i första perioden mot Tranås stod Mariestad äntligen att känna igen.

Det var tacklingar, svettiga hockeyhandskar under nypudrade Tranås-näsor, fladdrande munläder och adrenalin som sprutade.

Flera gånger lite klumpigt och med utvisningar som följd, men med de där känslorna som laget måste spela med för att vara bra.

Ahlbin Hernod var vresigare än Lasse Kongo. Keepern Tobias Sandberg blev skogstokig i samband med baklängesmålet och var och varannan Mariestad-spelare ställde sig i Bofors-ledet och spelade som om de hade mer hjärta än hjärna.

Lyckas laget bara konservera de känslorna och kontrollera dem kan det vara en signal om att de faktiskt slutligen är på rätt väg.

Att Tranås inte var sena att svara upp till den typen av adrenalinpumpande hockey gjorde inte saken sämre.

Synd att inte Tranås-stjärnan Anton Blomberg kom till spel. Han hade med sin spelstil och sitt Skövde-förflutna älskat den här matchen.

Men lägger man sprutande känslor och fysiska kraftmätningar åt sidan var det väl knappast särskilt mycket snack om att ettriga Tranås var det bättre laget.

Hemmagänget kunde på egen hand skaka fram chanser och skapa oreda på ett sätt som gästerna hade svårt att lyckas med. Att det bara stod 1-0 på tavlan (ett 5 mot 3-mål av hemmakaptenen Filip Petersson i den första perioden) efter två perioder var siffror i underkant.

Jesper Alasaaris väldiga bössa framstod snarast som en kpist så skottvillig som han var, energiske Max Rapp tycktes ha osinlig energi och Filip Petersson gick som den kapten han är i bräschen med härlig inställning. Det var många i Tranås som ville kliva fram och bidra.

Mariestad gjorde en helhjärtad forcering i sista perioden, men Tranås spelade tryggt i egen zon och Fredrik Bergvik svarade för en stark insats i kassen. Även om Tobias Sandberg på andra sidan rinken var den som tvingades till de allra mest svettiga ingripandena i matchen.

När slutsignalen ljöd var 1-0 ändå ett ganska rättvisande resultat för hur matchen såg ut. Det hade förstås kunnat bli ett gäng mål ytterligare, men det tryggare laget vann.

Det var långt ifrån någon snygg hockeymatch, men till syvende och sist bör båda lagen ändå kunna vara ganska nöjda.

Tranås plockade tre viktiga poäng och visade varför det inte alls är en omöjlighet att landa en plats direkt till playoff 2.

Mariestad tog kanske ett kliv tillbaka mot att vara de lag de borde vara och kan bli ett obehagligt val när det vankas playoff.

Fler artiklar om Hockeyettan hittar ni här