HockeyNews
PLUS

Carnbro: Här är faran för Brynäs

(6476) Sjödin/Sundquist
Bildbyrån

Publicerad: 1 februari 2019

I det senaste avsnittet av Hockeylabbet pratade vi om de tre tränarbytena som gjorts under säsongen. Eftersom tid alltid är en bristvara skriver jag den här artikeln för att ytterligare lägga ut texten kring mina tankar om Brynäs, deras spel, resultat och framförallt Brynäs framtid. 

SHL presenteras av ATG Sport

Vi går igenom en del bitar i Hockeylabbet, som ni givetvis bör se ändå, men här kommer den lilla siffergenomgången av Brynäs sedan man gjorde tränarbytet:

# Vid lika styrka tar man minst antal avslut, minst antal avslut i skottsektorn, näst lägst antal skott på mål från inre sektorn.
# I samma kategorier defensivt är man näst sämst i antal avslut, avslut i sektorn samt tredje sämst i skott på mål från inre sektorn. 

För att se siffrorna under Tommy Sjödin rekommenderar jag att ni ser Hockeylabbet, men för att summera så var man bättre men totalt sett på undre halvan spelmässigt. Den stora anledningen till att man tagit poäng trots en spelmässig djupdykning är målvaktsspelet. David Rautio är en bra målvakt och har spelat mycket bra sedan Sundquist tog över, Joacim Eriksson kom tillbaka efter skada och även han spelat på en mycket hög nivå. Tillsammans har de stoppat 94,5% av skotten vid lika styrka, vilket är en otroligt hög siffra och framförallt en ohållbart hög siffra.

Ifjol var Djurgården etta på 93,5% och året innan toppade HV71 på 94,2% vilket kan te sig som något som talar i Brynäs favör gällande hållbarheten, men både Djurgården och HV71 var spelmässigt dominanta lag. Framförallt HV71 som tog 59,3% av avsluten och var tighta defensivt, något som nuvarande versionen av Brynäs definitivt inte är.

David Rautio och Joacim Eriksson. Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån.

I programmet berör vi också spelet i boxplay, som nog får anses vara en av de större anledningarna till att Sjödin fick gå. Om vi tittar på 4v5-spelet släpper man till mest avslut i sektorn per 2 minuter (2,61, vilket är 20% mer än trettonde laget) och släpper till 10:e flest skott på mål från inre sektorn. Medan volymen inte är lika drivande för resultat i special teams som vid spel lika styrka, så finner jag det extremt osannolikt att Brynäs ska fortsätta ha såpass bra resultat i ett boxplay som släpper till väldigt mycket kvalitativt.

Vi människor tenderar leta efter anledningar till att saker och ting sker – i detta fall att man tightat till boxplay och därför har man fått bra målvaktsspel. Jag är mer av åsikten att det rimligaste är att målvakterna börjat spela bra och det råkar sammanfalla med att Sundquist justerade till en mer passiv box som inte pressade lika aggressivt. Även om detta hjälper målvakterna vilket jag absolut köper, så presterar man en god bit över vad som är hållbart långsiktigt med tanke på kvaliteten på lägena de ställs inför. Målvaktsspelet underpresterade under Sjödin, även om man ser till kvalitet på lägen, och de överpresterar under Sundquist. Ericsson/Rautio är ett målvaktspar av god kaliber, men att de hållbart ska rädda 91,5% av skotten i boxplay är inte rimligt. 

Jag fick en fråga på twitter som gäller spelarmaterialet som jag också ville beröra i Hockeylabbet, men gör det här istället:


Jag förstår att det är lätt att läsa den här texten som en enda skopa kritik till Magnus Sundquist. I grund och botten är truppen dåligt byggd och det faller inte på hans bord. Han har fått ett undermåligt material att arbeta med och medan han fått skapliga resultat poängmässigt, så är det en smärre katastrof spelmässigt. Offensiven, som var dålig under Sjödin, har blivit sämre och som jag noterade ovan har defensiven blivit till ett öppet skjutfält i egen zon.

Simon Bertilsson och Ryan Gunderson deppar under matchen mot Mora. Foto: Andreas L. Eriksson/Bildbyrån.

Ytterligare frågetecken, och här kommer vi in på Brynäs framtid, är att jag är riktigt tveksam till hur mycket bättre truppen kommer vara nästa säsong. Man har utgående kontrakt med sina bästa spelare (Boqvist, Gunderson) och/eller riskerar tappa de till andra ligor (Kellman). De spelarna man riskerar eller kommer att tappa är de tongivande spelarna som också är svårast att ersätta. Exempelvis Boqvist spelar som förstaårssenior på ett kontrakt han skrev som junior, så det är rimligt att anta att han inte är särskilt dyr och samtidigt producerar han väldigt bra. Nu är det ingen konstighet att lag tappar tongivande spelare, men Brynäs problem är de spelarna de har kvar också är av mycket tveksam kaliber.

Brynäs har en mycket bra förstakedja (där man tappar en, kanske två av spelarna), en tredjekedja som andrakedja och två linor jag generöst kan kalla fjärdelinor. Lägg därtill ett bra backpar lett av Gunderson och två backpar som presterar som antingen tredje backpar eller knappt SHL-nivå. 

Det är här svårigheten och faran ligger för Brynäs – nye sportchefen måste in och göra klockrena rekryteringar för att väga upp hur svag nederdelen av truppen är. Om man tror att man är något på spåren med sättet man spelar under Sundquist, bara behöver tweaka lite detaljer och kanske ge samma stab en full försäsong så misstar man sig å det grövsta. Inser man inte det, då är man på väg ner samma stig som Modo gick för några år sedan. 

***

Exklusivt erbjudande med HockeyNews.se:
Se Tre Kronor på hemmaplan 7-10/2 för 95 kr! 

Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS