Djurgården har något glimrande i blicken

Om det gavs några nyårslöften i Djurgårdens omklädningsrum inför 2019 bröts dem direkt i första bortamatchen mot Mora den 5 januari.
Tidiga utvisningar, underläge med 2-0, som blev till 3-0, och till slut förlust med 5-3 var knappast vad någon i Djurgården hade ställt in siktet på.

Det var också efter den smällen som Dick Axelsson snackade till sig ett matchstraff på väg till omklädningsrummet, vilket sedan också gav två matchers avstängning. Debatten om det var ett rättmätigt straff eller inte har rasat, men kanske kom det något bra ur den också.

Det är inte i snack med domarna man vinner sina matcher i SHL.

Men på isen är Djurgården efter den snytingen ett klart bättre lag än på flera månader. Fyra trepoängare i rad efter segrar mot, i tur och ordning Skellefteå (3-1 borta), Linköping (6-3 hemma), Brynäs (2-1 borta) och Brynäs (3-0 hemma) är ett styrkebesked.

Framför allt har dubbelsegrarna på Hovet, mot LHC och Brynäs, inför två utsålda hus och ett jäkla tryck, varit rena uppvisningarna i hur man spelar powerplay och boxplay.
Mot LHC gjorde Djurgården tre mål i numerärt överläge, och ett i numerärt underläge. Så Brynäs var förvarnat att Djurgården har ligans vassaste powerplay. Men hjälpte det?

Inte det minsta.

Djurgården avgjorde tillställningen i den andra perioden. Dels genom att stänga till fullständigt i spel tre mot fem i en minut och 45 sekunder direkt i starten i mittenperioden. Brynäs vann ändå tekningen, kunde friktionsfritt ta sig in i anfallszonen, men där hände väldigt lite av värde. Två stora Brynässektioner på Hovet suckade djupt och satte sig uppgivet ner en gång för alla.

För Djurgården utnyttjade sedan två powerplay till att sätta både 2-0 och 3-0.

Powerplayansvarige i Djurgården, Mikael ”Musse” Håkanson har klokt nog börjat matcha den formstarke, spel- och skottskicklige backen Linus Hultström stenhårt och det har gett utdelning.
Hultström spelar sin bästa ishockey på väldigt länge. Skidskoåkningen är i toppklass, passningarna är briljanta och mot Brynäs tog han en laserstråle till hjälp när han prickade in 1-0 i första krysset efter en tekning.

Hultström spelade också fram JVM-forwarden Emil Bemström till 2-0 på ett direktskott i powerplay. Det var Bemströms skytteligaledande 15:e mål i SHL och hans åttonde mål i powerplay – även det bäst i SHL.

Så den där proppen i Mora satt där den skulle för Djurgårdens del. Dessutom har Mora visat att det inte var någon turseger eller engångsföreteelse.
Mora spöade på lördagen kvalkandidaten Örebro på bortais och tog därmed ett nytt fint kliv bort från den glödande kolen under strecket.

2019 har gett Djurgården en bra skjuts på vägen mot slutspelet. Och det är toppspelarna som har tagit hand om huvudrollerna.

•Målvakten Adam Reideborn är precis lika bra som förra säsongen, då han hade SHL:s bästa siffror. Precis som nu.
Två kvällar i rad stod han mot Brynäs, tog 48 av 49 skott och bidrog till sex poäng med sitt stora lugn.

•Förstakedjan har skakat igång poängproduktionen igen efter Jacob Josefsons skada och kommer att bli guld att luta sig emot. Josefson har gjort fem poäng (1+4) på de fem matcherna. Jakob Lilja har stått för tre poäng (0+3) medan Daniel Brodin har gjort två poäng (1+1).

•Till skillnad från i början av säsongen bidrar övriga kedjor i Djurgården med fler mål och poäng. Jonathan Davidsson har exempelvis gjort tio mål på 25 matcher efter hemkomsten från Columbus. Det är lika mycket som han gjorde på hela förra säsongen. Axel Jonsson Fjällby kan inte vara långt borta från att spräcka sin målnolla heller. Fjällbys form är på uppåtgående.
Och Petteri Wirtanen leder kedjan med Dick Axelsson och Emil Bemström på ett väldigt bra sätt.

•Djurgården har också försiktigt kunnat matcha in NHL-backen Jason Garrison. Han spelar inte i utsatta boxplay och bidrar med fysik. Redan i debuten i Gävle smällde han in ett matchvinnande mål och täckte fem skott. Garrison är ingen blixt på stor is (heller), men lär med sin erfarenhet kunna bidra med ledaregenskaper i guldjakten som väntar.