Hockeyspelare – gör som Jihde

Presenteras i samarbete med ATG

Det var i en Expressen-text om svenska sport-TV-profiler och deras löner som Niklas Jihde, Viasatankaret, citerades på ett sätt som fick mig att bli så jäkla glad.

Han kunde ha agerat som en produkt av den svenska avundsjukan.

Han kunde ha sagt ”inga kommentarer” om sin lön eller på annat sätt visat sig ovillig att tala om den.

Han kunde slängt ur sig de där klyschorna om att egentligen är det ju för mycket, mer än jag är värd, det finns ju andra som förtjänar det mer och yada, yada, yada.

Men inte. Istället citerades Niklas så här:

”Jag är oerhört stolt över det jag tjänar.”

Självklart ska han vara det. Killen är superb i sin yrkesroll, fixar alla sporter, söker inte strålkastarljuset, låter experter vara experter, och tydligen tycker hans arbetsgivare som jag.

## Därför har Niklas Jihde bra betalt.

## För att den som sitter på pengarna tycker han är värd dem.

## Ärligt talat – detta måste väl kunna gälla hockeyspelare också?

Det finns en avundsjuka nedärvd i den svenska folksjälen, en som nog är på väg att förändras i och med inflödet av människor från andra länder, och jag tror inte alls att denna avundsjuka dödar arbetsklimatet för SHL-spelare om deras löner är offentliga.

Tvärtom, snarare.

Redan i dag kastar sig många över spekulationstexter om vad spelarna tjänar, via bötessumman (12,5 procent av månadslönen) går det att jobba sig fram till ett värde, kvällstidningarna har länge jobbat med taxeringsuppgifter för att gissa sig till spelarlöner men ofta halkat snett eftersom det finns fallgropar i form av pensionsförsäkringar, sign-on/sign-off med mera.

Så, ärligt talat —vore det inte mycket bättre att släppa på hemlighetsmakeriet?

Kalle Karlsson tjänar 220 000 i månaden. Okej, Kalle – sträck på dig, om någon prompt måste gnälla avundsjukt, tala tydligt om att arbetsgivaren tyckte du var värd pengarna och att du tänker jobba häcken av dig varje dag.

## Vad mer kan göras? Hur kan någon beklaga sig, egentligen? 

## Hur kan avundsjukan bli värre än den redan är? 

## Jag tror snarast allt blir bättre när dörren till det som tidigare varit dolt öppnas på vid gavel.

Är det några som kan få kritik så är det väl sportchefer för att de överbetalat den eller den spelaren.

Bra. Då tänker de sig för, håller i pengarna.

En spelare som räds för att öppet ståta med en riktigt hög lön, inte känner sig bekväm med den press som medföljer, han kanske begär lite mindre.

Bra. I alla fall för klubbarna, i förlängningen nog för alla.

Redan i dag skickar alla SHL-klubbar in (månadsvis) sina löner till SHL som centralt vill ha koll på lönebilden, på pengarullningen; till och med bonusar finns med via ett schablonvärde utslaget per månad.

Det måste gå att hitta en lösning även för utbetalningar som kallas sign-on och sign-off.

Allt går. Om man vill.

## Hemlighetsmakeri är sällan bra. Det signalerar att det finns något att skämmas för.

## Berätta för mig – varför ska Joel Lundqvist, Jocke Lindström eller Viktor Fasth skämmas för att de har bra betalt?

Det har de ju för att deras arbetsgivare tjänar pengar på dem, för att de är framgångsrika underhållare.

Öppna löner. Ingen skam. Bara stolthet. Som Niklas Jihde känner.

Tack igen för inspirationen, Niklas. 

***

Sico, som nämns i början av texten, är svensk ishockeys centralorganisation, alltså spelarfacket. Öppna löner skulle bli en förhandlingsfråga, förutsätter jag, mellan Sico och SHL.

Henrik Leman driver webbsajten rakapuckar.com