Om alla matcher vore som den här skulle inte SHL ha några problem. En mäktig ljudkuliss (när ståplats till sist öppnade decibelkranen efter stipulerade fem protestminuter), känslor och kamp, skicklighet och fart. Gamla fiender, nya idoler, arbetshästar och gödkalvar. Att Skellefteå har ett skickligare lag än Luleå är ingen överraskning, men att Luleås lag var bättre på kampen är däremot en nyhet för mig. Det höll så länge Luleå orkade, så länge hemmaspelarna hade blodvittring, så länge att det blev oerhört spännande – men inte riktigt hela vägen.
Men alla matcher är nu inte som denna.
Så låt oss prata om elefanten i rummet, tystnaden under de första fem minuterna, hur två klackar som pekat finger åt varandra sedan 2006 växelsjöng om att SHL dödar sporten.
Hur började det? Jo…
Jörgen Lindgren, mördare av hockey och små ulliga pandabebisar, hertig över SHLvetets nionde cirkel, reste sig från sin tron av tårar och lockade med bockfoten.
- Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill.
Kan han ha sagt. Men sannolikt inte. Det här är ju bara fria fantasier. Det som däremot är sant är följande:
Vi står inte inför ett systemskifte inom svensk hockey. Vi är mitt uppe i det. Ska vi göra något åt det, något riktigt och viktigt, är det dags nu.
”Det är jätteviktigt för svensk hockey att våra klubbar har en stabil ekonomisk grund att stå på.”
”För svensk hockeys bästa behöver vi en stark organisation som kan representera föreningarna mot i förhandlingar med samarbetspartners och tv-bolag.”
”Vi måste ha pengar i svensk hockey för att kunna hålla hög sportslig klass även i fortsättningen.”
Vägen till SHLvetet kantas av goda intentioner.
När SHLs önskemål angående kommande upp- och nedflyttningsregelverk skapat vrede hos fansen och ligans högsta chef, ställd inför faktum, tycker att organisationen brustit i sin kommunikation betyder det något.
Det betyder inte att SHL uppfattat publikens önskemål och ska se till att lyssna och anpassa sig.
Det betyder att man önskar att man dolt sina intentioner bättre.
Det är inte första gången vi ser samma mönster upprepa sig. Interna SHL-dokument och planer läcker till pressen. Folk blir förbannade. Jörgen Lindgren eller någon annan av de ansvariga beklagar a) att media skriver om det samt b) att man inte kommunicerat bättre.
Här är min fråga: Om ni inte klarar av att sköta era papper bättre än att de läcker till pressen, om ni gång på gång inte klarar av att hantera er kommunikation – varför ska vi då tro på att ni verkligen klarar av ta ansvar för svensk hockey?
Systemskiften kan vara både av godo och av ondo. Min åsikt är att svensk hockey mår bättre av att odla sin särart snarare än att utmana andra ligor, med bättre skatteregler eller mer kapital, på deras hemmarink. Ju fler skiftningar i serierna, ju större ruljans i systemen, desto bättre – därför att det skapar den förtvivlan och hopp, de känslor, som publiken lever för.
Men ju större klubbarna blir, ju fläskigare organisationer de skapar runt sina lag, desto större blir också fallet vid en eventuell degradering. Vi pratar konkurser, uppsägningar och lokaler som står och möglar i väntan på de nya gym-maskinerna som det inte fanns utrymme för i den minskade budgeten.
I den situationen är det fullt naturligt att SHL-klubbarna kämpar med näbbar och klor. Självklart vill de ha trygghet och långsiktighet. Man kan göra det och ha goda relationer med sina fans ändå – Luleå Hockey har till exempel både förhatlig lasershow och fantastisk reklamfri ståplats – men det förändrar inte faktum.
Så länge klubbarna drivs för att maximera den ekonomiska tillväxten kommer inget att förändras.
Så, här är mitt råd till fansen. Tycker ni som jag? Vill ni verkligen se förändring? I så fall är det inga problem. Prata med er klubbledning. Lyssnar den inte? Byt ut den. Det är så det ska och måste gå till.
Det finns gott om slipsar i svensk hockey, men de är inte fler än att en genomsnittlig ståplatsläktare skulle kunna rösta bort dem över en mazarin och en kopp svart.
Än så länge är det medlemmarna som har den yttersta bestämmanderätten i svensk ishockey.
Använd den.
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)