Tidigare klubbchefen om kaoset: ”De borde dra ner brallorna och be om hjälp”

Presenteras av Coolbet - odds från SHL till Hockeytvåan 

Tobias Johansson klev in i Kalmar HC 2015 och var en av de drivande krafterna på den hisnande resan från division 3 till playoff mot Hockeyallsvenskan som klubben genomförde på bara några säsonger. Först som ordförande och sedan i rollen som klubbchef innan han klev åt sidan våren 2019.

Men succén som var Kalmar HC är på väg att sluta i en kraschlandning. Det som såg ut att vara ett triumftåg på väg mot toppen har landat i en situation där föreningen står inför ett stålbad så väl organisatoriskt som ekonomiskt och för en dryg vecka sedan svingade tidigare spelaren Jarkko Oikarinen tufft mot klubben och kallade den ”oproffsig”.

LÄS MER: Pensionerade poängkungens kritik mot gamla klubben: "Mycket som är oproffsigt" 

Det är delvis därför den förre klubbchefen vill ge sin bild av vad som har gått snett, men han känner också att han själv pekats ut lite som en syndabock för situationen.

– Problemet längs vägen var väl att vi tappade det vi skulle hålla oss till, det är väl det som är grunden till att det ser ut som det gör idag, inleder han sin berättelse.

– Jag tycker, och det är jag själv delaktig i så det här är en del i självkritik det är inte bara att skylla på någon annan, att vi tappade spåret mot vad vi ville att vi skulle göra eller vad vi skulle förhålla oss till.

Hur såg det spåret ut från början?
– Tittar man rent krasst på det när jag blev tillfrågad och visade eget intresse att kliva in som ordförande 2015, då var det en förening i spillror på många sätt, det fanns egentligen ingenting mer än att föreningen var igång. Det vi bestämde tidigt var att vi skulle bygga en solid ekonomi och vi skulle bygga en solid organisation och vi skulle bygga långsiktigt. Men vi tappade det på vägen.

När i kronologin skulle du säga att det inträffade?
– Ska man vara riktigt krass så är det inför första året i Hockeyettan. Det blev för mycket hybris och det var jag själv en del i på många sätt. Vi hade gått som tåget och var omskrivna överallt, det skakade uppe i Liljas Arena och det blev nog lite för mycket fokus däråt om jag ska vara helt ärlig. Det blev för mycket fokus på att vi skulle vara bättre än Nybro och det blev för mycket fokus på att vi skulle bli storebror och vi skulle växa så jäkla fort.

– Vi sa från början att vi skulle vara kaxiga, men från början var vi ödmjukt kaxiga. Vi skulle ha en fräck framtoning, att vi ville någonting och en tydlighet med verksamheten, men där tycker jag det blev för mycket fokus på att vi skulle vara störst, bäst och vackrast och slog oss för bröstet för det. Sen bara spårade det tycker jag och då hängde varken organisation eller ekonomi med och sen tror jag att vi hamnade i lite falsk trygghet med den omtalade sponsorn också.

Men när du säger att det spårar vad är det som händer då?
– Jag tycker väl att vi inte höll oss till planen vi hade satt upp, vi var duktiga med att sätta planer och hålla oss till det de första åren. Men vi slutade liksom förhålla oss till det och då blev det en enda röra av allt. Vi förhöll oss inte till budgetmål eller någonting utan det handlade bara om att vi skulle köra på och så skulle det lösa sig. Det är min bild i alla fall. Vi tappade respekten helt enkelt och det vi borde gjort, det är lätt att säga med facit i hand, det är att vi borde haft mycket mer tålamod.

Tobias Johansson upplever att klubben blev fartblind och tappade kursen som de egentligen hade lagt upp. Foto: Marcus Vilson | Swe Press Photo.


Känner sig utpekad
Johansson beskriver en förening där man började i fel ände, där framgångarna steg dem åt huvudet och där det satsades hårt på det sportsliga medan organisationen släpade långt efter. Något som också ledde till interna slitningar. I efterhand kan han uppleva att han fått klä skott för att det blivit som det blivit i föreningen.

– Det blev mycket inre stridigheter längs vägen i föreningen och det har mig veterligen fortsatt, att det är osynk på många sätt och det är väl det som speglas nu också om jag ska vara riktigt ärlig.

– Jag är en del i att det har blivit som det har blivit, men vi är många personer som har varit delaktiga i det och vi är många personer som borde ha bromsat i ett tidigare skede tycker jag i alla fall. Jag har inte varit involverad i år men jag har hört på omvägar att man gärna har lagt skuldbördan på den före detta klubbchefen.

Känner du dig utpekad?
– Ja det gör jag ju. Jag menar jag har fått förklarat för mig att både på möten med a-lagstruppen och möten med ungdomssektioner och även i vissa artiklar i tidningen så refererar man till före detta klubbchefen. Jag är inte felfri i detta och kan rabbla upp ex antal grejer där jag borde gjort annorlunda, men det är fortfarande så att det är ett vi någonstans bakom det. Jag har inga problem att ta ansvar i det, men vi borde ta ansvar i det och jag tycker att det blir lite fegt när den före detta klubbchefen inte existerar på mötena men målas ut som det svarta fåret. Det är bättre att man säger att vi har misslyckats. Det är ju ett lag utanför isen också, så det är klart jag känner mig utpekad.

– För egen del blir det tyvärr lite personligt när man får höra att man själv ska vara det ständigt svarta fåret, men jag har inte blivit tillfrågad att hjälpa till någonting trots att jag har visat intresse för att göra det. Sen sitter man då i andra änden och tycker att man är för lite folk och att fler borde hjälpa till. Det blir prestige istället för att bara vara väldigt ödmjuka att alla människor behövs. Det är en alldeles för liten förening för att man ska stänga ute människor.

Hur mycket spelade de inre stridigheterna in i ditt beslut att kliva av förra våren?
– För att vara ärlig och från hjärtat, när vi åkte ut mot Huddinge i playoff valde jag utifrån den roll jag hade då att skissa på hur vi skulle kunna ta nästa steg. Vi satt redan där i ett tufft läge efter vår första säsong i ettan. Det var ett tufft läge ekonomiskt och juniorsatsningen hade vi misslyckats med flertalet år. Det jag gjorde då var att skissa på en helt ny organisation som jag tyckte var mycket mer professionell, där fokus låg på intäkter på ett annat sätt. Men hela den organisationsförändringen som jag föreslog slog dåvarande styrelsen ner på. Man valde inte att gå på den vägen, utan det var bara blankt nej och så skulle vi köra på som det var. Den delen tillsammans med den extrema arbetsbelastningen som det var, det var en kombination.

Den före detta klubbchefen Tobias Johansson upplever att han i vissa sammanhang ensam blivit skuldbelagd för den situation som har uppstått. Foto: Privat.


Behöver nytt blod i föreningen
Men när klubben nu sitter i en ansträngd situation och står inför ett riktigt stålbad vill Tobias Johansson att det ska gå bra för Kalmar HC. Det är ytterligare en av anledningarna till att han vill berätta sin historia om hur föreningen hamnat där den har hamnat.

– Jag hoppas att de reder ut det, det finns ingenting annat, men sen tror jag det är lite naivt att tro att bara vi löser det här kommer allt ordna sig när vi går in i den nya arenan, man måste sätta en plan.

Hur känns det i hjärtat?
– Det känns inte alls bra. Det känns helt åt helvete om jag ska vara helt ärlig. Det är två skäl i det, att det har blivit som det har blivit givetvis. Där måste man vara självkritisk, men nummer två är det jäkligt tråkigt att när man är på utsidan se och höra det som händer. Jag pratar med väldigt många människor i föreningen och det är inga roliga grejer man hör, det är ingen bra stämning i föreningen. Sen kan föreningen, och jag förstår det hade väl jag också gjort i den situationen, utåt måla upp att vi är många och vi är en stark förening och allt det där, men det är ju på många sätt en förening i spillror.

LÄS MER: Efter kritiken från förre stjärnspelaren – här är klubbens svar 

Den tidigare klubbchefen har klivit åt sidan och är av uppfattningen att fler borde göra det om klubben ska kunna vända skutan och ta sig in i framtiden med medvind.

– Jag tror det största problemet är att man behöver få in nya människor i föreningen igen. Människor som kommer in med nya ögon, som inte har någon historik och som kommer med en kompetens som krävs på den nivån det är nu. Jag tror att de här åren har varit slitsamma för många. Jag kan bara tänka mig att de som varit med på hela resan bör vara jäkligt slitna, har de verkligen energi till att vända den här skutan och göra något bra av det? Föreningen behöver ta ett omtag, man behöver nytt blod och rensa upp i leden.

Det talar förstås emot det resonemanget, men skulle du själv ha intresse av att kliva tillbaka in i föreningen?
– Nej det talar ju väldigt mycket emot. Nu är jag styrelseledamot i IFK Kalmar så jag lägger mitt fokus där, men redan säsongen som var har jag visat intresse att hjälpa till med det ena eller det andra. Sen tror jag inte föreningen ska ta in mig i någon roll, men att vara ett bollplank eller hjälpa till med lite idéer eller kunna stötta med att stå och grilla en korv i en kiosk det är en helt annan sak. Jag älskar fortfarande Kalmar HC och vill föreningen väl.

Om ungefär ett år är tanken att Kalmar HC och dess publik ska kunna flytta in i en ny fin arena. Foto: Marcus Vilson | Swe Press Photo


 Dra ner byxorna och be om hjälp
Lösningen för att återvinna förtroende och resa sig ur spillrorna är, anser Johansson, total transparens och att våga erkänna att saker och ting har gått snett och att klubben har misslyckats med vad man från början föresatte sig.

– Jag tycker att föreningen borde vara mer transparent än vad man är. Jag tycker att man borde dra ner brallorna utav helvete och lägga korten på bordet och förklara hur dåligt det är. Det känns lite som att man försöker hålla masken lite grann för att slippa förklara hur illa det är, men det är inget att skämmas för. Det är bara att säga som det är, vi har misslyckats med det här och det här och vi behöver hjälp. Jag tror att sponsorer och kommun och publik och spelare, de vill inte att hockeyn ska försvinna i Kalmar eller att man ska behöva börja om i division 3. Framförallt inte när det står en ny arena om ett år som staden har drömt om i 20 år.

– Likväl som vi gjorde 2015 och lade korten på bordet och startade om från ett blankt blad tror jag att man behöver göra det nu också. Samma övertygelse som jag hade när jag var med har jag fortfarande och det är att man kan göra något jäkligt bra av hockeyn i Kalmar. Framförallt nu när det ska byggas en ny arena. Man behöver en helt ny organisation som kan ta sig an det med helt andra ögon. Det är min hundraprocentiga övertygelse.

Fler artiklar om Hockeyettan hittar ni här 

* * *

Bra artikel?! Värd en kaffe & mazarin – för en månads läsning? Swisha till 123 529 7163.