Efter ännu ett hårt ispass med stockholmska NHL-kollegor är inte Chicago-backen Carl Dahlström klar med träningsdagen.
I sällskap med Pittsburghs Patric Hörnqvist och New Jerseys Jesper Bratt tågar han ner till en av konstgräsplanerna intill Segeltorpshallen för att springa intervaller.
Det är gassande sol och 26 grader varmt, men det är ett jobb som ska göras för att komma så väl förberedd som möjligt till NHL-campen i USA om ett par veckor.
Carl Dahlström flyttade redan som tonåring från Järfälla norr om Stockholm till Linköping bland annat för att slippa pendla till och från Djurgårdens träningar på Hovet och i Globen. Det tog honom två timmar om dagen.
– Sedan kom Linköping till mig och trodde på mig på ett helt annat sätt än vad Djurgården gjorde. Det visade sig sedan när jag kom ner dit, att jag fick börja lira i J20 direkt, som andraårs-J18-spelare och fick en ganska stor roll i det laget. Det var väl de två faktorerna som bidrog mest, säger Dahlström och kisar hårt mot solen.
Carl Dahlström har precis som bröderna Niklas och Staffan Kronwall och förre stormålvakten Mikael Tellqvist fostrats i Järfälla. Men Dahlström tog alltså steget bort från Djurgården innan han blev till en SHL-back i LHC där han spelade två hela säsonger mellan 2014 och 2016.
– Det flöt på hela tiden tycker jag. Jag trivdes riktigt bra där nere. Det passade bra för mig. Hela laget bodde typ inom samma område. Man hängde på kvällarna. Man lagade mat tillsammans. Man gick i skolan tillsammans, ja det gjorde man i Djurgården också, men det blev en helt annan gemenskap, som det är svårt att skapa i Stockholm. Inget illa om Djurgården, men det är svårt att skapa samma i och med att grabbarna bor ute i Stocksund, ute i Huddinge, ute i Järfälla. Det blir väldigt utspritt och när man är klar på kvällarna kanske man åker hem till sin familj, säger Dahlström.
– I Linköping hänger man med grabbarna och man blir självständig på ett helt annat sätt. På något sätt växte jag väldigt mycket på väldigt kort tid, framför allt som människa, men också som spelare.
Tack vare extra hjälp med gymnasieutbildningen klarade han skolan.
– Jag gick sam-media. Det var ingenting som jag kanske hade tänkt innan att jag skulle gå, men det funkade. Vi hade en rolig klass. Några hockeygrabbar och några andra människor.
Någon gång tar du alltså över som expert efter Niklas Wikegård?
– Det kanske blir så. Jag var inte jätteduktig på själva mediebitarna i skolan utan det var mer basämnena som var min grej, engelska, matte, natur och allt sånt där. Vi får se. Jag kanske har lite kunskaper kvar, hehe.
Som defensiv back i LHC blev rubrikerna inte så många och genomslaget inte så stort. Lite på samma sätt har han nu etablerat sig i NHL och Chicago Blackhawks.
Men att gå lite under radarn verkar vara något som tilltalar Carl Dahlström.
– Ja, men det kanske har präglat hela min karriär. Jag har fått jobba. Jag har legat kanske som en andragubbe i hela mitt liv och jobbat lite bakifrån och fått jaga liksom. Det passar mig väldigt bra. Jag har hela tiden fått gnaga in på folk och alltid haft någon att jaga. Det har bidragit till att jag har kommit dit jag är idag, säger Dahlström.
Förra säsongen sparkade Chicago sin Stanley Cup-vinnande coach Joel Quenneville i början av november då Carl Dahlström höll till i farmarlaget Rockford.
Dahlströms huvudtränare, den förre Moracoachen Jeremy Colliton, befordrades till NHL-coach i Chicago och det dröjde inte mer än fem veckor innan Dahlström fick chansen i NHL.
Den tog han.
– Jag kom upp i december förra året och fick nästan en hel säsong. Jag vet vad allt innebär och det har också varit något, att jag först har haft en säsong där jag på något sätt hittat där jag ska vara och den plats jag ska ha i laget och sedan andra säsongen när jag kommit in så har jag utvecklat ännu mer och tagit nästa steg hela tiden. Det är väl nånting jag hoppas att jag ska göra i år också, säger Dahlström som spelade 38 matcher i NHL fram till säsongsslutet i april.
I slutet av mars fick han ett fint kvitto på att han numera kan kalla sig själv för NHL-back. Ett tvåårigt envägskontrakt med Chicago värt motsvarande 16,4 miljoner kronor.
Av spelarna i klubben som fick nytt kontrakt var han den första utespelaren.
– Det var jättekul att de kom så pass tidigt och ville förlänga. Det ger ju en självförtroendeboost, i och med att vi var en ganska stor grupp som skulle sajna i Chicago. Att de kom ut till mig först och pratade och att vi gjorde klart det ganska tidigt var skönt, absolut.
Så det är inte undra på att Carl Dahlström tycker mycket om Chicago-coachen Jeremy Colliton.
– Jag gillar honom jättemycket. Vad ska man säga? Han är lite svensk i det sättet att han gillar kommunikation mellan spelare och ledare. Ibland där borta kan det bli så att det ska vara lite enformigt, att tränaren säger så här, så ska man göra det. Jeremy är väldigt öppen med dubbelsidig kommunikation, att han säger: ”Vad tycker ni?”. Och så får vi säga vad vi tycker, säger Dahlström.
Och tillägger om den 34-årige kanadensaren:
– Han kanske inte håller med om det hela tiden, men han lyssnar och tar till sig. Det tycker jag är en viktig egenskap hos tränare. Det är ändå vi som ska göra det där ute (på isen). Jag menar, sitter vi och verkligen känner att vi inte kan spela så som han vill och han tar till sig det och lyssnar och kanske gör någon ändring. Jag tror det kommer att göra otroligt mycket.
Colliton har sett till så att Chicago har värvat AIK:s huvudtränare Tomas Mitell, som ny backcoach.
– Det intryck jag har fått av Mitell är att han är väldigt lik Jeremy i sitt sätt att vara. Jag träffade honom och hade en lunch med honom under ”Djurgårdsveckan”. Vi pratade väldigt mycket. Och han sa att om det är någonting, så kom och ställ frågan så kan vi lösa det. Jag tror framför allt för unga, och för såna som är på väg att slå sig in i ligan så är det viktigt. Det blir ruggigt kul. Vi är redan många svenskar där. Även fast det försvinner någon här och där hittar vi ett sätt att ta in fler hela tiden. Det är kul.
Trion Anton Forsberg, Gustav Forsling och Marcus Krüger har lämnat Chicago medan Robin Lehner, Philip Holm, Alexander Nylander, Tim Söderlund, Anton Wedin
– Det är bara en del av sporten. Men det är kul att ha några svenskar att hänga runt, säger Dahlström.
Och han räds inte konkurrensen om platserna i NHL-laget.
– Ja, det är tufft alltså. Vi är många backar. Men jag tror det kan vara positivt. Jag måste ändå vara på min bästa sida för att lira i NHL, precis som nästan alla andra i NHL. Man har inte råd att ta en dag där man inte gör allt, för det går fort, och det är lätt att någon springer om en. Men som jag sa tidigare, det är nånting som jag har fått jobba på och är ganska van vid, så det är jag inte orolig över att jag inte kommer att gå dit och göra allt. Det tar fram det bästa av alla, konkurrenssituationen.
Vad hoppas du av kommande säsong?
– Jag hoppas att jag kommer att bygga på förra säsongen, bli mer bekväm och verkligen visa att jag hör hemma.
Carl Dahlström har inte gjort sig känd som en sylvass målskytt, det blev fyra mål för LHC i SHL på 117 matcher. Och i NHL väntar han på att få spräcka nollan.
Efter sina totalt 49 NHL-matcher för Chicago flinar det där ”ägget” åt honom.
– Det är nånting som… (djup suck). Det är klart att det hade varit skönt att hänga dit några. Men… Jag har en tendens att gör jag nån så brukar jag göra flera på raken, tänkte jag säga, men så kommer jag in i ett stim. Sedan kan det bli en liten kyla ett tag, säger Dahlström och rycker lite på axlarna.
– Jeremy var väldigt duktig, han sa det, att jag förstår att det är irriterande att du inte har hängt dit en. Men det är samtidigt främst de defensiva egenskaperna som han gillar hos mig. Det var därför jag fick starta, typ, alla tek i defensiv zon.
Dahlström fick massor av istid och låg för det mesta runt 20 minuter eller mer i slutet av förra säsongen.
– Jag fick bli utbytt i offensiv zon för Erik (Gustafsson) och Duncan (Keith). Jag lirade mycket med Connor Murphy förra året och det är väl något vi känner lite stolthet över att gå in och spela mot de bästa spelarna och bara försvara. Då kanske man får lägga målskyttet åt sidan lite. Är det någonting som de vill att jag ska göra får jag försöka göra det.
I sällskap med Pittsburghs Patric Hörnqvist och New Jerseys Jesper Bratt tågar han ner till en av konstgräsplanerna intill Segeltorpshallen för att springa intervaller.
Det är gassande sol och 26 grader varmt, men det är ett jobb som ska göras för att komma så väl förberedd som möjligt till NHL-campen i USA om ett par veckor.
Carl Dahlström flyttade redan som tonåring från Järfälla norr om Stockholm till Linköping bland annat för att slippa pendla till och från Djurgårdens träningar på Hovet och i Globen. Det tog honom två timmar om dagen.
– Sedan kom Linköping till mig och trodde på mig på ett helt annat sätt än vad Djurgården gjorde. Det visade sig sedan när jag kom ner dit, att jag fick börja lira i J20 direkt, som andraårs-J18-spelare och fick en ganska stor roll i det laget. Det var väl de två faktorerna som bidrog mest, säger Dahlström och kisar hårt mot solen.
Carl Dahlström har precis som bröderna Niklas och Staffan Kronwall och förre stormålvakten Mikael Tellqvist fostrats i Järfälla. Men Dahlström tog alltså steget bort från Djurgården innan han blev till en SHL-back i LHC där han spelade två hela säsonger mellan 2014 och 2016.
– Det flöt på hela tiden tycker jag. Jag trivdes riktigt bra där nere. Det passade bra för mig. Hela laget bodde typ inom samma område. Man hängde på kvällarna. Man lagade mat tillsammans. Man gick i skolan tillsammans, ja det gjorde man i Djurgården också, men det blev en helt annan gemenskap, som det är svårt att skapa i Stockholm. Inget illa om Djurgården, men det är svårt att skapa samma i och med att grabbarna bor ute i Stocksund, ute i Huddinge, ute i Järfälla. Det blir väldigt utspritt och när man är klar på kvällarna kanske man åker hem till sin familj, säger Dahlström.
– I Linköping hänger man med grabbarna och man blir självständig på ett helt annat sätt. På något sätt växte jag väldigt mycket på väldigt kort tid, framför allt som människa, men också som spelare.
Tack vare extra hjälp med gymnasieutbildningen klarade han skolan.
– Jag gick sam-media. Det var ingenting som jag kanske hade tänkt innan att jag skulle gå, men det funkade. Vi hade en rolig klass. Några hockeygrabbar och några andra människor.
Någon gång tar du alltså över som expert efter Niklas Wikegård?
– Det kanske blir så. Jag var inte jätteduktig på själva mediebitarna i skolan utan det var mer basämnena som var min grej, engelska, matte, natur och allt sånt där. Vi får se. Jag kanske har lite kunskaper kvar, hehe.
Som defensiv back i LHC blev rubrikerna inte så många och genomslaget inte så stort. Lite på samma sätt har han nu etablerat sig i NHL och Chicago Blackhawks.
Men att gå lite under radarn verkar vara något som tilltalar Carl Dahlström.
– Ja, men det kanske har präglat hela min karriär. Jag har fått jobba. Jag har legat kanske som en andragubbe i hela mitt liv och jobbat lite bakifrån och fått jaga liksom. Det passar mig väldigt bra. Jag har hela tiden fått gnaga in på folk och alltid haft någon att jaga. Det har bidragit till att jag har kommit dit jag är idag, säger Dahlström.
Förra säsongen sparkade Chicago sin Stanley Cup-vinnande coach Joel Quenneville i början av november då Carl Dahlström höll till i farmarlaget Rockford.
Dahlströms huvudtränare, den förre Moracoachen Jeremy Colliton, befordrades till NHL-coach i Chicago och det dröjde inte mer än fem veckor innan Dahlström fick chansen i NHL.
Den tog han.
– Jag kom upp i december förra året och fick nästan en hel säsong. Jag vet vad allt innebär och det har också varit något, att jag först har haft en säsong där jag på något sätt hittat där jag ska vara och den plats jag ska ha i laget och sedan andra säsongen när jag kommit in så har jag utvecklat ännu mer och tagit nästa steg hela tiden. Det är väl nånting jag hoppas att jag ska göra i år också, säger Dahlström som spelade 38 matcher i NHL fram till säsongsslutet i april.
I slutet av mars fick han ett fint kvitto på att han numera kan kalla sig själv för NHL-back. Ett tvåårigt envägskontrakt med Chicago värt motsvarande 16,4 miljoner kronor.
Av spelarna i klubben som fick nytt kontrakt var han den första utespelaren.
– Det var jättekul att de kom så pass tidigt och ville förlänga. Det ger ju en självförtroendeboost, i och med att vi var en ganska stor grupp som skulle sajna i Chicago. Att de kom ut till mig först och pratade och att vi gjorde klart det ganska tidigt var skönt, absolut.
Så det är inte undra på att Carl Dahlström tycker mycket om Chicago-coachen Jeremy Colliton.
– Jag gillar honom jättemycket. Vad ska man säga? Han är lite svensk i det sättet att han gillar kommunikation mellan spelare och ledare. Ibland där borta kan det bli så att det ska vara lite enformigt, att tränaren säger så här, så ska man göra det. Jeremy är väldigt öppen med dubbelsidig kommunikation, att han säger: ”Vad tycker ni?”. Och så får vi säga vad vi tycker, säger Dahlström.
Och tillägger om den 34-årige kanadensaren:
– Han kanske inte håller med om det hela tiden, men han lyssnar och tar till sig. Det tycker jag är en viktig egenskap hos tränare. Det är ändå vi som ska göra det där ute (på isen). Jag menar, sitter vi och verkligen känner att vi inte kan spela så som han vill och han tar till sig det och lyssnar och kanske gör någon ändring. Jag tror det kommer att göra otroligt mycket.
Colliton har sett till så att Chicago har värvat AIK:s huvudtränare Tomas Mitell, som ny backcoach.
– Det intryck jag har fått av Mitell är att han är väldigt lik Jeremy i sitt sätt att vara. Jag träffade honom och hade en lunch med honom under ”Djurgårdsveckan”. Vi pratade väldigt mycket. Och han sa att om det är någonting, så kom och ställ frågan så kan vi lösa det. Jag tror framför allt för unga, och för såna som är på väg att slå sig in i ligan så är det viktigt. Det blir ruggigt kul. Vi är redan många svenskar där. Även fast det försvinner någon här och där hittar vi ett sätt att ta in fler hela tiden. Det är kul.
Trion Anton Forsberg, Gustav Forsling och Marcus Krüger har lämnat Chicago medan Robin Lehner, Philip Holm, Alexander Nylander, Tim Söderlund, Anton Wedin
– Det är bara en del av sporten. Men det är kul att ha några svenskar att hänga runt, säger Dahlström.
Och han räds inte konkurrensen om platserna i NHL-laget.
– Ja, det är tufft alltså. Vi är många backar. Men jag tror det kan vara positivt. Jag måste ändå vara på min bästa sida för att lira i NHL, precis som nästan alla andra i NHL. Man har inte råd att ta en dag där man inte gör allt, för det går fort, och det är lätt att någon springer om en. Men som jag sa tidigare, det är nånting som jag har fått jobba på och är ganska van vid, så det är jag inte orolig över att jag inte kommer att gå dit och göra allt. Det tar fram det bästa av alla, konkurrenssituationen.
Vad hoppas du av kommande säsong?
– Jag hoppas att jag kommer att bygga på förra säsongen, bli mer bekväm och verkligen visa att jag hör hemma.
Carl Dahlström har inte gjort sig känd som en sylvass målskytt, det blev fyra mål för LHC i SHL på 117 matcher. Och i NHL väntar han på att få spräcka nollan.
Efter sina totalt 49 NHL-matcher för Chicago flinar det där ”ägget” åt honom.
– Det är nånting som… (djup suck). Det är klart att det hade varit skönt att hänga dit några. Men… Jag har en tendens att gör jag nån så brukar jag göra flera på raken, tänkte jag säga, men så kommer jag in i ett stim. Sedan kan det bli en liten kyla ett tag, säger Dahlström och rycker lite på axlarna.
– Jeremy var väldigt duktig, han sa det, att jag förstår att det är irriterande att du inte har hängt dit en. Men det är samtidigt främst de defensiva egenskaperna som han gillar hos mig. Det var därför jag fick starta, typ, alla tek i defensiv zon.
Dahlström fick massor av istid och låg för det mesta runt 20 minuter eller mer i slutet av förra säsongen.
– Jag fick bli utbytt i offensiv zon för Erik (Gustafsson) och Duncan (Keith). Jag lirade mycket med Connor Murphy förra året och det är väl något vi känner lite stolthet över att gå in och spela mot de bästa spelarna och bara försvara. Då kanske man får lägga målskyttet åt sidan lite. Är det någonting som de vill att jag ska göra får jag försöka göra det.
Allt nytt innehåll på Hockeynews PLUS för bara 69 kr! Skaffa Hockeynews PLUS
JUST NU: TV4 Play+ på köpet! (värde 118 kr)
