Gastkramande trots klasskillnad

Nybro gjorde playoff-spelets första mål när Kim Runermark inte behövde mer än 18 sekunder på sig att ge sitt lag ledningen hemma mot Boden. Tranås tvingades till timeout redan efter dryga tre minuter hemma mot Östersund och KRIF spände musklerna med två mål på 16 sekunder borta mot succégänget Köping.

Playoff fick en flygande start, men de flesta blickarna riktades givetvis mot Skaraborg, mot Skövde och mot Billingehov där parkeringsplatsen var fullbankad redan en dryg halvtimme innan matchstart.

3003 personer klämde in sig i det charmanta hockeytemplet för att beskåda Hockeyettans hetaste derby upphöjt i två och visst blev det valuta för pengarna när Skövde tog emot Mariestad som gjort det kaxiga valet att möta sin bittraste rival.

Det tog ungefär en minut innan första gurglet. Båda gängen lyckades skaka fram varsin het chans direkt i matchöppningen och det dröjde inte mer än 2.15 innan de första tuppfäktarna (Johan Frick och William Frödelius), båda egna produkter givetvis, fick uppsöka utvisningsbåset

Så där som derbyn ska vara ni vet. Med studsande topplock, glappande käftar, en och annan svettdoftande handske där den inte ska vara och en vanligtvis nyanserad webbtv-kommentator som plötsligt var så där ilskt partisk som man nog bara kan bli mot värsta rivalen.

Men William Pethrus sköt 1-0 för gästerna efter en smart screen av Eddie Davidsson och när Pontus Wikström brände en jättechans i periodens slutskede för att bara en liten stund senare tvingas se Douglas Lögdal kontra in 2-0 i boxplay. Då var det dags att släcka lampan.

Det var så det kändes i alla fall.

För det enda tråkiga med derbyna en säsong då publiken verkligen fyllt läktarna är att Mariestad har varit för bra och Skövde varit för dåliga.

Inte ens en energiskt brinnande rivalitet har kunnat sminka över att det rör sig om ett riktigt starkt Hockeyettan-lag mot ett gäng som knappt håller playoff-klass.

Det var klasskillnad ikväll igen, även om det blev spännande på slutet. Förmodligen onödigt spännande om man håller på Mariestad.

Men, för femte tävlingsmatchen i rad den här säsongen vann Mariestad mot Skövde.

3-2 kan läggas till säsongens tidigare siffror, 7-3, 5-1, 5-2 och 5-3.

Det talar sitt tydliga språk och kvällens playoff-fight såg långa stunder ut ungefär som tidigare matcher. Där Mariestads spelare använder sin skicklighet till att brodera fram vassa chanser kör Skövdes tilltänkta spets om och om igen fast i tröstlösa soloattacker. Där Mariestad tycks ha en gedigen tanke går Skövde på chans. Det har varit ett mantra den här säsongen.

Men Skövde krigade, gav det en chans och skapade spänning med en slutforcering. Mariestad var betydligt bättre än vad siffrorna visar, men att matchen levde in i slutet är en stor anledning till optimism för Skövde. De lade sig inte ner och dog. De kämpade och det var faktiskt ett vilt slagsmål som man själva skapade som i förlängningen gjorde att lagets bästa spelare Albin Lindgren kunde dundra in 2-3-reduceringen i ett sent powerplay.

Att det var han och Henrik Thegel som gjorde hemmalagets mål var ganska symptomatiskt för vilka som bär laget. Att det var Filip Törnqvist som upprepade gånger dödsföraktande kastade sig till isen och täckte skott i slutet säger också väldigt mycket om Mariestad.

Det borde naturligtvis inte finnas på någon karta att Skövde kan vända den här matchserien nu när Bois skaffat sig en 1-0-ledning. Det ser verkligen ut som att Mariestad gjorde helt rätt playoff-val. Två raka i Katrinhallen bör de inte kunna tappa.

Men på lördag måste Skövde, stärkta av sin slutforcering, åka de fyra milen till grannkommunen och verkligen slåss för sin heder. Gå över alla gränser för att knipa matchen från antagonisten.

För att förlora sex raka tävlingsmatcher mot Filip Törnqvists mannar under en och samma säsong. Jösses vad det skulle svida.

Precis så viktigt är det här derbyt.