En succébok stängs - en annan öppnas?


En succébok stängs - en annan öppnas?


14 april

För några säsonger sedan skrevs häftig historia i Södertälje. Nu är merparten av laget som stod för bedriften borta.
För bara några dagar sedan skrevs häftig historia i Västerås. Nu hoppas jag merparten av laget som stod för bedriften får chansen att stanna.


Fler nyheter om Hockeyallsvenskan hittar ni här

Nu är de borta i stort sett allihop. 

 När trollkarlen Fredric Weigel under lördagen bekräftade det som alla egentligen redan visste, att han lämnar Södertälje, innebär det att en av de sista avancemangshjältarna är borta från klubben.

Att den grupp spelare som skrev så vacker idrottshistoria i Scaniarinken är förpassade till att vara vackra minnen för Södertälje-supportrarna.

Det är ishockeyns gilla gång, men visst känns det lite trist.

När Södertäljes svulstiga SHL-satsning fullständigt havererade och bar hela vägen ner i Hockeyettan fann klubben ingen annan nåd än att dammsuga närområdet på ”bortglömd” talang.

Det innebar att spelare som ännu inte riktigt lyckats få fäste i allsvenskan eller som av en eller annan anledning kört fast på bakgården fick chansen att bli profiler och skriva in sig i SSK-historien.

Herrar som Anton Holm, Henrik Nyberg, Christofer Blid, Johan Skinnars och Fredric Weigel (för att nämna några) formades till stjärnor.

Sen höll det inte att ta med stora delar av avancemangstruppen upp i Hockeyallsvenskan när förstärkningarna som gjordes vid deras sida visade sig vara pinsamt svaga.

Det blev som det blev och förändring blev till ett måste.

Men när Weigel nu precis som så många andra försvinner stänger vi boken om den epoken. Nu är målvakten Alexander Sahlin den sista riktigt stora kvalprofilen som är kvar (jo jag vet att herrar som Sebastian Höglund, Lucas Carlsson och Måns Lindbäck också spelade mindre roller i avancemanget). Det tog två säsonger så är det häftigaste SSK-laget på bra lång tid i stort sett utraderat.

Nu är det istället relevant att rikta blickarna mot Västerås.

Klubben som precis blivit klar för en återkomst i Hockeyallsvenskan efter en resa som på väldigt många sätt är identisk med den som Södertälje gjorde för några år sedan.

Degraderingen var lika förfärande som oväntad, det nya laget som tog form byggdes med spelare som till största delen hämtades från ”bortglömda” roller i Hockeyettan och längs vägen formades en bond med fansen som gör att det rent emotionellt blir svårt att kapa banden till en enda av avancemangshjältarna.

Många kommer naturligtvis att få följa med upp om de själva vill. De har gjort sig förtjänta av chansen. Spelare som Marcus Dahlbom, Johan Skiöld, Niclas Lehmann, Kenny Källström, Jimmie Jansson, Anthon Eriksson och Jesper Johansson (jag drar bara några namn på måfå ur succéhatten här) har visat att de har i finrummet att göra. Men det finns naturligtvis också de som kommer få tack men nej tack.

Ruggigt tuffa samtal för sportchefen Patrik Zetterberg är att vänta. För VIK vill naturligtvis inte göra en SSK, ta med sig en för stor del av en avancemangstrupp upp och sedan inte räcka till. Hade det inte varit för att just Västerås var ÄNNU sämre hade ju Södertälje mycket väl kunnat ramla raka vägen ur igen ifjol.

Men samtidigt, det är trist när lag som gjorde något extraordinärt snabbt blir förpassade till att bara vara minnen. Förhoppningsvis lyckas Västerås bättre med sin omställning till Hockeyallsvenskan.

Förhoppningsvis är inte stora delar av stommen från Västerås häftigaste lag på bra lång tid utraderad om bara några säsonger.




Mikael Mjörnberg
.


Dela artikel





.
.
.




Ansvarig utgivare: John Falck
© HockeyNews.se